Bebyggelsen efter 1897

Det finns inte så mycket publicerat om Sandskogen i början av förra århundradet. Huvuddelen av det som finns gäller de stora villorna. Ystads Allehanda hade 1915-07-12 en artikel: Sandskogen – ett villaområde. I denna sägs att: ”Ett 100-tal villor finnas snart i nämnda skogsplantering, allt ifrån de största och stabilaste till helt små, enrumskrypin. Om vi icke medräkna de tre ståtliga, för helårsvistelse uppförda villabyggnaderna å området mellan Fridhem och själva skogen, utan hålla oss till sommarvillor, så är nr 1 i raden bokhandlare Ericssons, med ett taxeringsvärde av 14.000 kr, därnäst ryttmästare Stjernsvärds med 13.000 samt fyra villor á 12.000 – överste Horneys, major Fischerströms, ryttmästare Mörners och den av ett bolag ägde Ekebo. Sedan följa fem villor á 10.000 kr, 20 med ett taxeringsvärde mellan 5.500 och 10.000, 8 á 5.000 kr, 12 mellan 2.500 och 5.000 kr, 20 st 1.000 – 2.500 och sedan ett 20-tal mindre ståtliga, men därför inte mindre trevliga sommarbostäder. Lägger vi så här till de flera hundra s k bordsplatserna, anspråkslösare än villaområdena, men också utan deras fula baksidor och uthus, så framstår Ystads Sandskog som en speciellt härlig och nyttig sommarrekreationsplats”.

Wilhelm Sjöberg (1982) skriver att: I sandskogsvillornas barndom var det således mest ystadbor som skaffade sig ett eget sommarnöje. En hel del ganska fantastiska skapelser såg dagens ljus. Enligt en samtida beskrivning ägdes de finaste villorna av konsul Ljungström, bokhandlare Ericsson, målarmästare Cederholm, trafikchef Ivar Jacobsson, d:r Winther, direktör John Tengberg och krigsdomare Hoflund – för att nämna några. Men man får nog inte glömma den ovan nämnde handlanden Wollin i sammanhanget. Hans villa blev rent av föremål för ett omnämnande i dagspressen, där den betecknades som en attraktion för Ystad.

« | »