33 Tullöveruppsyningsman F Dellgrens villa 1891

Tullöveruppsyningsman F Dellgren ansökte 1891 om en villaplats: ”Undertecknad får härmed bifogande ritning vördsamt anhålla om tillåtelse att få uppföra en villa i Sandskogen å en plats liggande ungefär sydvest från den under byggnad varande herr G Westrells tillhörande ställas”. Hans ansökan avslogs med motivering att: ”Denna ansökan kunde direktionen ej bevilja emedan villan, enligt ritningen blifver allt för ful och smaklös, hvadan ny ritning torde inlemnas. För platsens begagnande finnes ej något hinder”. Dellgren kom in med en ny ritning gjord av stadsingenjören. Den blev godkänd och därför kunde Dellgren börja bygga.

Dellgren hade uppenbarligen också uppfört ett badhus. I samband med tillkomsten av Saltsjöbaden 1897 ombads han att flytta sitt badhus cirka 200 meter längre österut. Det finns inga uppgifter om var det stod varken före eller efter denna flyttning.

Villaplatsen 33 övertogs så småningom av bagarmästaren Johan Lundström. Vi vet inte när detta skedde. Platsen omfattade 1480 kvadratmeter år 1920 enligt en förteckning.

Bagarmästare Lundström överlät villan år 1934 till konditor Zander Kellerman för 10000 kronor. Platsen omfattade då 1600 kvadratmeter. Konditor Zander Kellerman hade redan 1928 ansökt om att få bygga en kafévilla i närheten av ”Jaktpaviljongen” men fått avslag. Han skaffade sig en kiosk för försäljning av choklad mm belägen på Saltsjöbadens område. 1933 fick han emellertid inte ha den kvar där längre utan bad Plante-ringsstyrelsen om att få flytta den till Midsommarängen, vilket beviljades. Men konditor Kellerman sökte under tiden också efter en kafévilla. 1933 lade han in anbud på att få arrendera ”Jaktpaviljongen” vilket han inte fick. När så bagare Lundströms villa blev till salu 1934 köpte han den och öppnade ”Conditoriträdgården”.

Kellermans dotter, Anna-Lisa Månsson, kommenterar övertagandet i en artikel: ”Jag minns, att mina föräldrar ofta talade om att skaffa en kaffevilla. Det gällde att finna ett lämpligt objekt. Tillfället kom, när bagarmästaren Johan Lundström ville sälja en av de två villor, som han ägde i Sandskogen, nämligen Smörsoppen 8. Enligt mina föräldrars mening hade den ett idealiskt läge och var även i övrigt lämplig för en kaffeservering. Den låg ju mitt emot Midsommarängen och med badstranden och havet på andra sidan Strandpromenaden uppe på vallen”.

Konditor Kellerman byggde 1936 till villan med ett kök på norrsidan. Året efter utökades rummet och verandan åt söder och 1938 blev det en balkong åt öster.

Konditor Kellermans dotter, Anna-Lisa Månsson, har skrivit om kaffevillorna. Hon säger i sin artikel bland annat: ”Kaffevillornas storhetstid inföll under åren 1930-1960 och som mest fanns det åtta stycken samtidigt: Skogshyddan, Skogstorpet och Café Björka. Under 30-talet kom Hugo Sörenssons Röda Lyktan, Idrottsplatsens Café, Jaktpaviljongens servering (Alma Rosenkvist), Bröderna Pehrssons Strandstugan och Zander Kellermans Conditoriträdgård

Den första maj 1934 var det premiärdags för Conditoriträdgården. Villan hade två rum, kök och en öppen veranda på första våningen. Efter några år skedde en stor om- och tillbyggnad, varvid den öppna verandan byggdes in, väggen mellan de båda rummen togs bort, köket med serveringsrum utökades och en mot väster placerad uteplats under tak tillkom. Andra våningen med sina tre rum disponerades av familjen. I samband med ombyggnaden målades huset om. Från att från början vara svagt grått med gröna fönsterluckor blev den nu vit med gula luckor.

Säsongen började alltid första Maj och sträckte sig till mitten av september. I mitten av april började man förbereda öppnandet. Innan första maj blivit helgdag hörde det till traditionen att affärsinnehavarna i stan bjöd sin personal på kaffe i någon av kaffevillorna innan dagens arbete börjad. Klockan 07.00 på morgonen stod de förutbeställda kaffeborden dukade och den tidens gökotta tog sin början. Denna tradition fortsatte även en del år efter helgdagens införande men upphörde så småningom.

Under högsäsongen (15 juni – 15 augusti) öppnade Conditoriträdgården kl 08.00 och stängdes kl 22.00. Alla kakor som serverades och såldes över disk tillverkades i konditoriet inne i stan. Första leveransen skedde strax före kl 08.00. Det var oftast min fader, som med familjens bil svarade för den transporten. Dagens övriga leveranser skedde med en trehjulig flakförsedd cykel, som trampades av en springpojke.

Conditoriträdgården sysselsatte normalt sex personer, fördelade på kaffekök, försäljning och servering. Söndagar var det oftast dubbel styrka.

Ett minnesvärt och under många år återkommande inslag i Conditoriträdgårdens verksamhet var bullfesten i samband med simavslutningarna. Före badhusets tillkomst bedrevs simundervisningen vid Saltsjöbadsbryggan. Vattnet var lika kallt då som nu, men barnen, som höll ut, fick sin belöning bl a i form av en bullfest

Vissa tidningar ordnade utfärder med buss, Skåneturen och Slottsturen var några av dessa. Eftermiddagskaffet på Conditoriträdgården var ofta en av programpunkterna.

På Conditoriträdgården var det även väl sörjt för dem, som låg vid stranden och inte hade lust att klä på sig, när kaffetörsten gjorde sig gällande. Det fanns nämligen s k kaffekorgar att avhämta. De packades i köket, kakorna köptes vid disken och allt togs ned till stranden. Denna service erbjöds enär det inte ansågs passande att intaga sitt kaffe på en servering endast iförd badkläder.

Ystads Sandskog

« | »