Gamla grustaget blir campingplats

Det började bli modernt att campa i början av 1930-talet. Ystads Turistbyrå anhöll hos Planteringsstyrelsen att upplåta ett område för camping. Man beslöt 1932 att som campingplats upplåta Wendts furu och TNJ-ängen dock utan rätt att göra upp eld där.

Året därpå, dvs 1933, såg man den gamla sandtäkten norr om den stora körvägen som en lämplig plats. I Planteringsstyrelsens protokoll anges: ”Herr ordförande meddelade att han i sällskap med turistbyråns föreståndare varit ute vid den tilltänkta campingplatsen, att föreståndaren därvid önskat, att planteringsstyrelsen skulle låta uppföra en klosett därstädes och framdraga en vattenledning, men att ordföranden förklarat, att styrelsen ej för närvarande vore villig härtill utan skulle ordna dessa angelägenheter provisoriskt tills vidare”.

År 1936 föreslogs att Planteringsstyrelsen skulle låta uppföra en byggnad å campingplatsen i Sandskogen för förvaring av madrassvar och halm i balar, avsedda för uthyrning till personer som besökte platsen. Ärendet bordlades för överläggning med drätselkammaren.

Campingplatsen hade således anlagts i början av 30-talet på det område, där tidigare Ystads sand- eller grustäkt varit belägen. Men sitt verkliga elddop fick campingplatsen sommaren 1936 i samband med utställningen ”Fritiden”, då hela området var fullbelagt med tält i alla färger och storlekar. Det var ju långt före husvagnarnas tid. De flesta campare var cyklister eller fotgängare, som transporterat sig hit med tåg eller bussar.

Området hade använts som sandtäkt i nära trettio år. År 1904 kunde man läsa i Planteringsstyrelsens protokoll: ”Sedan stadsingeniör Mattsson hos undertecknad anmält, att den nu använda sandtäkten vore utgräfd och att ny sådan borde af Planteringsstyrelsen upplåtas, hade undertecknad hos Drätselkammarens ordförade anhållit att han måtte hos kammaren föreslå de sandkullar öster om nya kasernområdet, till hvilka väg leder från landsvägen mellan villorna 25 och 17, men hade Drätselkammaren i dess ställe föreslagit sandkullarna norr om Jaktpaviljongen mellan landsvägen och Ystad-Eslöfs järnväg, vid hvilket förhållande Planteringsstyrelsen beslöt att biträda hvad drätselkammaren föreslagit. Därjämte beslöt Planteringsstyrelsen att hos herrar stadsfullmäktige hemställa att de måtte taga i öfvervägande huruvida icke skälig afgift för sandhämtning från stadens sandtäkt borde erläggas så att kostnaderna för anläggning och underhåll af väg till sandtäkten blefve för staden mindre kännbar”.

Det började bli problem med sandtäkten i slutet av 1920-talet: ”Herr ordförande upplyste att enligt rapport av skogvaktaren hämtningen av sand i den nuvarande sandtäkten i Sandskogen förorsakade att cirka 2 meter av den närmast belägna skogsmarken rasade varje år och därför snarast möjligt borde upphöra samt att skogvaktaren vid Bönedagsbackarna funnit en plats med riklig tillgång på sand vilken syntes lämplig för ändamålet. Efter hållen överläggning beslöt styrelsen hos drätselkammaren anhålla om utlggande av körväg till den nya sandtäkten”.

Ystads Sandskog

 

 

 

 

« |