Livet på Saltsjöbaden

I en bok om Skånes badorter, tryckt 1914, finns även en beskrivning av Ystads Saltsjöbad. Av denna framgår hur livet på Saltsjöbaden kunde te sig: ”Och Ystad Saltsjöbad har växt och blivit en badort af första rang bland Sveriges badorter. Saltsjöbaden är nämligen i många avseenden ovanligt lyckligt lottat. Dess sällsynt präktiga sandplage eller strandbälte, som sträcker sig utefter hela Ystadsbukten med olika bredd mellan skogen och havet och som betäckes över hela sin längd af fin mjuk och torr sand, som håller sig uppvärmd af solstrålarna och bjuder den badande att sträcka ut sig på dess varma bädd, och efter saltbadet taga sig ett livgivande solbad och inandas de saltmängda fläktarna från det blånande havet. Och så den vackra Sandskogen, som ligger strax intill badstranden, skyddande denna mot nordliga vindar; denna idylliska skog eller rättare sagt park med omväxlande löv- och barrträd, med sina härliga promenader, som bjuda på skiftande scenerier och som skänker vandraren svalka och vila. De här och där i skogen belägna större och mindre villorna och de små pittoreska ”sommarbon” eller s k sommarbord omgivna af små trädgårdsanläggningar; dessa små välskötta dagviloplatser, som stadsbo’n vid varje ledig stund taga i besittning och där de kunna få vila och vederkvickelse äro nog så egenartade för platsen; allt detta gifver lif och omväxling och gör att alla trivas så gott vid Saltsjöbaden. Styrelsen för Ystads Saltsjöbad har dessutom på ett förträffligt sätt sörjt för badgästernas trevnad och välbefinnande. Saltsjöbadens etablissement består f n af tvenne uppförda tvåvåningsbyggnader. Hotellet med stora rymliga rum med verandor för badgästerna, inrymmer även societetsrum och lässalong. Ett nytt hotell är under uppförande.

Ett utmärkt väl inrett varmbadhus är uppfört och ställt i samband med luft och solbad, varigenom tillfälle beredes badande att efter varm- och solbadet få avkylning i havet, samt efter sjöbadet få en härlig uppvärmning i den vid soliga dagar varma sanden. Tvenne kallbadhus, ett för damer och ett för herrar finnas. Restauranten med sina stora luftiga matsalar och rymliga verandor, kafé mm står under samma goda ledning som Hotell Continental i Ystad

Under badsäsongen utföras dagligen middags- och aftonkonserter, samt då och då uppträdande af våra framstående sångare och sångerskor, och i societetssalongen arrangeras dessutom små danstillställningar mm. Badlivet är fritt, otvunget, inga som hälst förpliktelser betunga badgästerna, varför alla känna sig nöjda och trivas utmärkt. Den saftiga grönskan, det blåvioletta, glittrande havet och den fina vitglänsande sanden äro vad som alltid framstår för minnet då man tänker på Ystads Saltsjöbad.

Det fanns också en annons för Ystads Saltsjöbad i samma bok: ”YSTADS Saltsjöbads Hotell och Restaurant. Belägna utmed havsstranden i den vackra Sandskogen, 20 min promenad, öppet från och med den 22 maj. Härliga strandbad – Första klass varmbadhus – Massagebehandling – Helpension från kr 5:- pr dygn – Under samma regim som Hotell Continental i Ystad – Daglig eftermiddags- och aftonkonsert. Begär prospekt.

Tolv år senare, dvs 1926, fanns en annons i Svensk turistkalender. Den beskriver Ystads Saltsjöbad på följande vis: ”Ystads Saltsjöbad vid stranden av Östersjön omgivet av barr- och lövskog, den s k Sandskogen, 5 min färd med tåg eller omnibus från staden. Havets friska sälta och renande fläktar i förening med skogens balsamiska ångor förläna åt Ystads Saltsjöbad en särställning i de sydsvenska kurorternas krets. Den milslånga, skogkransade sandstranden erbjuder en vidsyn av betagande fägring och inbjuder till hälsobringande havsbad. Alla slags varma bad även som medicinska bad och massage. Saltsjöbadens Hotell och Restaurang. Trevliga rum, ett flertal med balkonger mot söder och härlig utsikt över havet. Tennisplan. Gott kök. Inackordering till moderata priser Dagligen middags- och aftonkonsert. Säsong 20 maj – 1 september. Samma direktion som hotell Continental, Ystad.

Nils Stedt, son till trafikchefen Claes Stedt, säger i Ystadiana 1981 att: ”Det var festivitas över det gamla Saltsjöbaden. Badorten var livligt besökt inte minst av vänner från andra delar av landet till Ystadbor. Badlivet var efter dåtida förhållande livligt men säkert knappast märkbart mätt med dagens mått, att döma efter de långa dubbla rader med badhytter som vi såg där nu. En alltid välbesatt restaurang, både inomhus och vid kaféborden på planen utåt havet gjorde tavlan livlig. Att cykla ut till Saltsjöbaden en vacker sommarkväll och höra på musik var ett uppskattat nöje. Ett nöje för oss pojkar var också att sitta och titta på dem, som på Saltsjöbadens bana utövade den då som exclusiv ansedda tennissporten”.


Saltsjöbadens musikestrad 1925


Utsikt från Saltsjöbadens restaurang ut mot havet. Vykort stämplat år 1924

Midsommarängen

Midsommarängen, dvs den öppna platsen öster om Saltsjöbadens huvudbyggnad fick omkring sekelskiftet rollen som festplats, bland annat vid midsommar. Så anordnade till exempel apotekare Salomon Smith och rådman Johs Persson festligheter där midsommaren 1906. Det blev en plats där olika festligheter och arrangemang ägde rum. Det blev en förändring av detta i början av 1920-talet så att Idrottsplatsen blev den naturliga festplatsen för olika föreningar.

Skeendet när festligheterna flyttades framgår av Planteringsstyrelsens protokoll. Källarmästare A Svensson på Ystads Saltsjöbad anhöll i juni 1921 att få anordna dans å Midsommarängen den 18 och 19 juni. Planteringsstyrelsen avslog denna framställningen. Däremot bifölls den anhållan som kom från Ystads Idrottsförening och Ystads Skyttering att få anordna dans å Midsommarängen den 23, 24, 25 och 26 juni samt 3, 9, 10. 16, 17, 23 och 24 juli. I protokollet anges: ”Efter hållen diskussion beslöt Planteringsstyrelsen att bifalla ansökan endast för den 23 och 24 juni samt för den 3 juli. På herr vice ordförandens förslag beslöt Planteringsstyrelsen att för den händelse framställning gjordes dans även skulle få anordnas den 2 eller 4 juli”. De berörda föreningarna beslöt sig emellertid efter ett par dagar att ha festerna på Idrottsplatsen i stället: ”Från Ystads Idrottsförening och Ystads Skyttering förelåg en gemensam anhållan, att i stället för de vid sammanträdet den 6 juni beviljade danstillställningarna å s k midsommarängen, få anordna danstillställning å Ystads Idrottsplats den 23. 24, 25 och 26 juni. Framställningen bifölls och upphävdes beslutet av den 6 juni för dans å sommarängen den 23 och 24 juni samt 3 juli”. Ystads Skyttering inkom sedan med en anhållan att en helg i juli samma år få anordna danstillställning i förening med servering på idrottsplatsen. Planteringsstyrelsen biföll inte denna ansökan.

På våren 1922 anlades en dansbana på Midsommarängen. I Planteringsstyrelsens protokoll kan läsas: ”Herr vice ordföranden anmälde att å Saltsjöbadens område vid s k midsommarängen anlagts en dansbana, vilket han för sin del ansåg strida mot gällande Kontrakt för upplåtelse av områden i Sandskogen” Man författade en skrivelse till styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad: ”Till styrelsen för akt.bol. Ystads Saltsjöbad. Då för Planteringsstyrelsen blivit bekant, att å det för aktiebolaget Ystads Saltsjöbad upplåtna området i härvarande sandskog, vid s k midsommarängen, uppförts en dansbana mm och då till Planteringsstyrelsen ej inkommit ansökan eller andra behöriga handlingar om nämnda anläggning, får Planteringsstyrelsen med stöd av gällande kontrakt för upplåtelse av områden mm i Ystads Sandskog förständiga Eder att ofördröjligen borttaga den utan Planteringsstyrelsen hörande uppförda dansbanan. Ystad den 29 april 1922.

Styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad svarade Planteringsstyrelsen veckan därpå: ”Då det mellan Planteringsstyrelsen och AB Ystads Saltsjöbad upprättade kontrakt icke innehåller någon bestämmelse, som enligt styrelsens uppfattning, utgör hinder för det upplåtna områdets användande på sätt som skett får styrelsen härmed tillkännagiva att styrelsen finner Eder skrivelse icke till någon styrelsens åtgärd föranleda”

Planteringsstyrelsen svarade: ”Enligt bifogade avskrifter av Stadsfullmäktiges protokoll av den 19 juni och 8 oktober 1896 samt 12 februari 1907 kan Planteringsstyrelsen icke finna att Styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad äger rätt att uppföra dansbana eller anordna offentliga danstillställningar å upplåtna området utan Planteringsstyrelsens medgivande. Yrkandet kvarstår”.

Planteringsstyrelsen får någon vecka senare en svarsskrivelse från Styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad: ”Styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad, som icke för egen del uppfört någon dansbana eller anordnat danstillställningar å det till bolaget upplåtna området har icke ansett sig böra vägra vederbörande arrendators framställning om rätt att vidtaga berörda anstalter å sagda område”. Det blev således ingen åtgärd och Planterings-styrelsen skriver till Stadsfullmäktige: ”Planteringsstyrelsen får härmed anmäla att å det till AB Ystads Saltsjöbad upplåtna området i Sandskogen vid s k Smörgåspaviljongen anlagts en dansbana utan att Planteringsstyrelsen därvid blivit hörd”. Det var således en anhållan om att Stadsfullmäktige skulle vidta åtgärder. Intressant här att notera var att ordföranden i Planteringsstyrelsen var suppleant i styrelsen för Saltsjöbaden och överlät därför till vice ordförande att underteckna denna anhållan.

De olika föreningarna började nu att anhålla om att få anordna sina fester på Idrotts-platsen. Det är svårt att i efterhand få fram den direkta orsaken till varför ovanstående skriftväxling och föreningarnas ändrade inställning skedde just dessa åren och om det var ett direkt samband mellan dessa förhållanden.

E Nilsson skriver i sina minnen: Vid midsommarhelgen var det särskilt festligt. Då åkte barnen från stan i lövade skrindor ut till Midsommarängen vid Saltsjöbaden för att klä och resa majstången och leka och dansa kring den. På senare år blev det Idrottsplatsen som blev festplatsen. På Saltsjöbadens restaurang hade stans familjer beställt bord, där serverades säsongens rätter och man dansade både inne och ute – om kvällen var varm och fin. Där var nämligen utlagd en dansbana framför restaurangen mot havet.

De följande åren är det Ystads Idrottsförening som oftast anhåller om tillstånd. Det gäller då midsommarhelgen men även ytterligare några helger under sommaren. 1922 fanns även ansökan avseende ”den blivande sim- och karnevalsdagen”.

En anhållan kom 1923 från Ystads Skyttering om tillstånd till anordnande av skyttefest med dans och basarnöjen å idrottsplatsen den 1-2 sept. Denna framställning bifölls.

« |