Planer 1913 på ny huvudbyggnad

Styrelsen för AB Ystads Saltsjöbad började planera en ny huvudbyggnad i början av 1910-talet. De upplevde detta som nödvändigt framför allt på grund av konkurrensen från det nya Falsterbohus. Man lämnade därför i början av 1913 in en motion till Stadsfullmäktige angående ett nytt badhotell i Sandskogen. I denna motion beskrivs utvecklingen från starten och fram till början av år 1913 enligt följande: ”Då Ystads Saltsjöbad för 15 år sedan kom till stånd på enskildas initiativ, hälsades det nya förslaget med verklig entusiasm och stora förhoppningar förbundos med dess tillkomst. Och platsen äger ju utan gensägelse alla naturliga förutsättningar för en modern badorts skapande. Läget är ju, som vi veta, helt enkelt idealiskt. Var finnes väl på Skånes kust en mera lämplig strand! Denna fina vita sandstrand sänker sig långsamt, så att man kan bada på vilket djup man önskar. Läget inne i den för östanvinden skyddade viken och havets omedelbara närhet gör klimatet milt och hälsobringande, under sommaren uppfriskande, under hösten erbjudande varma och soliga dagar långt in i september. Och härtill kommer den vidsträckta, vackra Sandskogen, som lämnar skydd mot nordliga vindar och skänker skugga och svalkar under varma sommardagar. Genom barrskogens omedelbara närhet blir den saltmättade uppfriskande havsluften blandad med barrdoften. Som vi väl känna till erbjuder Sandskogen på grund av sin betydande areal och omväxlande natur rika tillfällen till skogspromenader av angenämaste slag”.

”Enligt min mening är edert Saltsjöbad med dess strand och dess Sandskog en av de härligaste platser på Sveriges kust”. Dessa ord nedskrev H.K.H. hertigen av Väster-götland i hotellets främlingsbok vid ett besök här 1905.

Men om alla de lyckliga förhållanden, som naturen i rikaste mått skänkt vårt samhälle, är det obehövligt att ytterligare orda. Att det är samhällets skyldighet att uppskatta och fullt ut tillvarataga de naturliga förmåner, som finnas, kan däremot ej nog kraftigt framhållas.

I och med Saltsjöbadens tillkomst hade de män, på vilkas initiativ det en gång bildades, vilket tog saken om hand, visat sig äga vaken blick för tillvaratagandet och utnyttjandet av de gynnsamma betingelser för ett bad, och rekreationsetablissement, som här förefunnos. Under en följd av år fyllde ock Ystads Saltsjöbad med heder sin plats i ledet bland Skånes då jämförelsevis få badanstalter. Frekvensen var vissa år ganska avsevärd. Det ursprungliga hotellet kom att utvidgas, ett varmbadhus anlades och andra förbättringar vidtogos. Men under senare åren ha på andra platser flera nya anläggningar av detta slag tillkommit och de äldre ha i allmänhet sökt modernisera sig. Konkurrensen har år från år blivit större och fordringarna på ökad komfort och bekvämligheter ha stegrats i betydlig grad. Den som ej följer med sin tid ligger ovillkorligen under i konkurrensen och riskerar att glömmas och befinner sig snart på det sluttande planet av tillbakagång.

För ett tiotal år sedan nöjde sig bad- och sommargästerna med mera enkla och anspråkslösa anordningar än nu till dags. Ett enkelt badhus på stranden, en anspråkslös bostad, en billig restaurant – se där allt som behövdes. Nu har emellertid utbrett sig den moderna badform, som under senaste åren blivit allt mera allmän – baden på den öppna och fria stranden. Talrika strandkorgar och små badtält skulle här på den varma sanden verka livligt inbjudande för vår tids badgäster. Man behöver ju ej göra en längre färd än till Falsterbo för att finna att denna badform är full ”acklimatiserad” här i Norden. Vad sistnämnda badort beträffar, kan man ej förneka att densamma, ehuru vida yngre, betydligt distanserat vårt Saltsjöbad, och dock har Falsterbo inga som helst företräden framför Ystad i fråga om vacker natur och belägenhet, åtminstone kan det ej uppvisa något motstycke till vår härliga Sandskog. Det är ju visserligen bekant att Falsterbo ligger närmare Malmö. Men resan från Malmö hit kräver 1 tim 40 min, från Malmö till Falsterbo 1 tim 15 min – och direkt hit gående tåg skulle avsevärt förkorta restiden. Hade Ystads Saltsjöbad lika komfortabelt och tidsenligt strandhotell som Falsterbo och i övrigt liknande anordningar, vad beträffar de moderna badformerna, såsom luft- och solbad, vilkas hälsobringande egenskaper så kraftigt betonas av vår tids hygienik och balneologer, så skulle det säkerligen med framgång kunna upptaga konkurrens med vilket som helst jämförligt badetablissement vid Skånekusten.

Även i övriga kustbadorter i Skåne vidtager man tidsenliga anordningar dvs sådana som den moderna smaken kräver. Från Helsingborg meddelas att man där har avsikt att å den vackra Pålsjöstranden, norr om staden anlägga ett modernt friluftsbad. Samma åtgärd är man även betänkt på att vidtaga vid Ängelholm å Skäldervikens strand. Att Mölle redan är fullt up to date i detta avseende är ju allmänt bekant.

Vore Ystads Saltsjöbad i allo tidsenligt och konkurrenskraftigt skulle säkerligen en direkt sommarförbindelse mellan Ystad och någon av Tysklands Östersjöstäder uppstå och tillföra en betydande kontingent gäster från kontinenten. Ty även ur ren turistsynpunkt är vår stad utan gensägelse en av de märkligaste på svenska fastlandet. Från hänsvunna tider finnas ju här som vi veta ännu rätt mycket kvar av stort intresse för såväl forskare som turister. De väl bibehållna medeltids- och korsvirkeshusen vid de pittoreska gatorna och det intressanta gråbrödraklostret äro ju i hög grad ägnade att ådraga sig främlingars uppmärksamhet.

Hotellförhållandena i själva staden äro ju på tillfredsställande sätt ordnade, men av vikt är att även tillse att Ystads Saltsjöbad i flera avseenden moderniseras för att komma i jämnhöjd med nutida anläggningar av samma slag. Det bör ej bliva endast ett stadens utvärdshus med en fåtalig och sporadisk frekvens av främlingar och turister. Vi vilja räkna gästerna i tusental. Förra året uppgick de främmande badgästernas antal till 278. Flertalet af dessa uppehöllo sig der endast omkring 8 dagar. Antalet främlingar, som kvardröjde en längre tid, var däremot ytterst ringa. En dylik frekvens är ju allt för ringa, anledningen därtill är – det kan ej för ofta upprepas och betonas – det oomtvistliga faktum att Ystads Saltsjöbad ej längre kan tävla med närbelägna likartade anläggningar i fråga om komfort och moderna anordningar beträffande bostadsförhållanden, strandbad mm.

Vad som först och främst erfordras är ett tidsenligt badhotell, rymligt, komfortabelt och praktiskt inrett, men utan onödig lyx. Priserna per dag kunna gärna ställas per person till 7 á 8 kronor, vilket gäster och resande villigt betala, om blott önskad komfort finnes. Vid förslag om sådant badhotells uppförande torde jämväl tagas i övervägande huruvida ej ett vintersanatorium lämpligen kunde inredas i den nya byggnaden. Det torde vara överflödigt att ytterligare framhäva av vilken stor betydelse för stadens utveckling det vore om en större badanstalt, som med säkerhet kunde påräkna ett avsevärt antal gäster och resande, här komme till stånd. Det bleve ej endast anstalten, som komme att skörda vinst, utan även samhällets handlande, hantverkare m fl. Men vad som kan göras bör göras snart. Med varje år som går minskas chanserna. För att denna, enligt vår åsikt, för vårt samhälle långt ifrån oviktiga fråga måtte få en tillfredsställande lösning, tillåta vi oss att föreslå följande besluts fattande:

  • Att en af nio personer bestående kommitté tillsättes, med uppdrag att åvägabringa utredning och avgiva förslag med kostnadsberäkningar om nytt badhotell i Sandskogen med lämpliga badplatser anordnade

  • Att denna kommitté vid uppdragets fullgörande skall hava att tillse och med veder-börande föra underhandlingar om i vad mån och huru vida redan befintliga AB Ystads Saltsjöbad och AB Ystads Saltsjöbads varmbadhus mm kunna förenas med det nya företaget

  • Att kommittén medgives rätt anlita fullt kompetent sakkunnig – svensk eller utlänning – att biträda kommittén vid uppdragets fullgörande

  • Samt att ett förslagsanslag af 1.000 kr ställes till kommitténs förfogande.

Drätselkammaren är i sitt yttrande från början av maj 1913 angelägen om att AB Ystads Saltsjöbad bekostar den undersökning som krävs. Detta yttrande är avgivet efter branden då den gamla huvudbyggnaden förstördes. I detta yttrande sägs bland annat: ”Såsom motionärerna framhållit torde nog konkurrensen med andra badorter innebära skäl för uppförande av ett nytt badhotell i Sandskogen och vidtagande av andra åtgärder, som stå i samband med en modernisering af badanstalten därstädes. Gärna medgives också, att den ökade frekvens av badgäster, som får anses följa av badanstaltens utvidgning och tidsenliga förbättring, skulle indirekt tillskynda staden fördelar. Motionärerna synas sålunda vara förtjänta av allt erkännande för det initiativ, som de tagit för att föra denna fråga framåt. Men drätselkammaren är ändock tveksam, huruvida det här gäller ett intresse av den direkta betydelse för staden, att på grund härav anledning finnes för Stadsfullmäktige att taga utredningen om hand och härför anslå medel. Aktiebolaget Ystads Saltsjöbad såsom ägare av de nuvarande anläggningarna vid Saltsjöbaden, med undantag av varmbadhuset, torde väl vara den part som har det största intresse av utredningen, och sålunda i första hand böra därom föranstalta. Efter det motionen väcktes har ju restaurangbyggnaden vid Saltsjöbaden förstörts genom vådeld och de härav uppkomna förändrade förhållandena hava ytterligare stärkt drätselkammaren i den uppfattningen, att den ifrågasatta utredningen bör åvägabringas av Aktiebolaget Ystads Saltsjöbad. Härmed vill drätselkammaren icke hava sagt, att staden bör ställa sig helt utanför saken. Därest Aktiebolaget Ystads Saltsjöbad beslutar en utredning i det av motionärerna avsedda syfte, synes det vara mycket lämpligt, att Stadsfullmäktige, efter anmälan av bolaget utse exempelvis två personer till ledamöter i den kommitté, åt vilken sagda utredning kommer att uppdragas. Drätselkammaren får, på grund av vad ovan anförts, avstyrka bifall till den ifrågavarande motionen”. Olof Persson, G Liegnell och Ivar Jacobsson reserverade sig.

Stadsfullmäktige tog upp frågan om ett nytt badhotell i september 1913 när en utredning gjorts. I deras yttrande sägs bland annat: ”När för 16 år sedan, på enskilt initiativ, Saltsjöbaden vid Ystad anlades, var syftet därmed, att de härligheter Sandskogen erbjuder med sin vackra havsstrand, utsikterna därifrån samt de friska havsbaden skulle draga främlingar till vår stad, och denna därigenom beredas de förmåner, som det obestridligen är att ett samhälle under en del av året besökes av ett större antal främlingar, som då på platsen göra utgifter, vilka komma olika näringsutövare till godo. Detta syfte har redan uppnåtts till en viss grad, och aktiebolaget Ystads Saltsjöbad har onekligen, efter måttet av sina resurser, utvidgat och i övrigt tillgodosett Saltsjöbaden så, att denna plats fått ordet om sig att vara en behaglig uppehållsort; men för att anläggningen skall kunna anses motsvara nutida fordringar och för att den må bliva en rekreationsort av rang, erfordras emellertid betydliga utvidgningar och därmed förenade ytterligare kapitalutlägg, större än bolaget förmår komma ut med.

På grund av den eldsolycka, som i år gått över restaurantsbyggnaden, har tidpunkten ansetts vara inne för ett större stegs tagande i nämnda riktning, och har Saltsjöbadens styrelse jämte av Stadsfullmäktige utsedda personer överlagt om, vilka önskemål, som kunde anses vara för handen, för att med stadens kraftiga medverkan göra Saltsjöbaden till en förstklassig bad- och rekreationsort.

Som bekant är, finnes för närvarande efter restaurantens förstörelse genom eldsolycka endast en hotellbyggnad med omkring 40 gästrum och ett par sällskapsrum. En provisorisk restaurant är emellertid uppförd på den nedbrunnas grund. För anstaltens utveckling erfordras en större hotellbyggnad, en rymlig och modern restaurant samt lokaler för sjukgymnastik.

Att åstadkomma allt detta på en gång vore nog önskligt men om alla dessa intressen genast skulle tillgodoses, bleve antingen kostnaderna avskräckande stora, eller också finge man inskränka bostadsrummens antal. Då vi anse det först och främst vara angeläget att – omkring ett femtiotal – rum anskaffas bör den provisoriska restauranten icke nu nedtagas utan begagnas ännu ett eller ett par år. Då bör erfarenhet ha vunnits om, hvilken utveckling företaget kan anses gå till mötes och därefter de vidare utvidgningar göras, som kunna af företaget bäras. Då den blivande restauranten bör förläggas på den nedbrunnas plats med begagnande av de oskadade källarlokalerna, kök, mm. Skulle ett nedrivande nu av provisoriska restauranten samt en stor hotellbyggnads uppförande där innehållande även restaurant, säkerligen utgöra hinder för Saltsjöbadens drivande nästa sommar. Detta vore till stor skada för företaget.

Vi hålla för den skull före, att å stranden strax öster om restauranten bör för Saltsjöbaden omedelbart uppföras en ny hotellbyggnad med ett femtiotal boningsrum samt lokaler för sjukgymnastik. Skiss och approximativ kostnadsberäkning slutande på kr 130.000 bifogas.

Möbleringen av denna hotellbyggnad beräknas draga en kostnad ej understigande 30.000 kronor, vartill kommer anskaffning för restaurantsinventarier för en ökad frekvens. Denna senare utgift kan ej sättas lägre än till 10.000 kronor.

Apotekare Salomon Smith återtog sedan sin motion. I protokollet anges: ”herr Smith, som förklarade, att han på grund af vad i ärendet förekommit återtog motionen i sin helhet, men i stället föreslog, att Stadsfullmäktige måtte uppdraga åt Planteringsstyrelsen att med bolaget upprätta nytt kontrakt rörande nyttjanderätt på 49 år till den jord, om vars försäljning till bolaget varit fråga”.

| »