Annex och andra anläggningar tillkommer

Annex tillkommer 1898

Inte oväntat visade sig den första hotell- och restaurangbyggnaden tilltagen i underkant. Redan andra året, dvs 1898, anhöll man om att få bygga till. Det uppfördes därför ett rumsannex. Det byggdes också i trä och innehöll 40 gästrum, musiksal och läsrum. För mera prominenta gäster uppfördes en separat societetssalong invid annexet.

I Ystads Allehanda (1898-05-21) rapporterades om Ystads Saltsjöbad och dess nybyggnad: ”Ystads nya rekreationsort i vår gouterade Sandskog, nere vid sjöstranden, har nu gjort sig i ordning för att åter mottaga hungrande och törstande gäster samt att för sommarmånaderna förläna lugn och vila, barrdoft och sjöluft åt sjuklingar och nervositetens offer. Det var en god tanke de ledande männen i detta företag hade då de beslöto utvidga Saltsjöbadens hotell genom att låta uppföra ett annex, vars uppgift särskilt skulle vara att inrymma bostäder för sommargästerna. Detta annex har nu efter träget arbete rest sig i närheten av hotellet, pryder sin plats samt gör stället hemtrevligt och förlänar det större omväxling. Sista hand lägges nu vid det enkla, men solida arbetet, som utförts av Malmö snickerifabrik, med byggmästare L Ekberg härstädes som arbetsledare, och om några dagar står annexet färdigt att samarbeta med hotellet”.


Saltsjöbadens huvudbyggnad och annex före tillbyggnaden 1906. Vykort från omkring 1900

Tillbyggnad av annexet 1906

Även annexbyggnaden blev för liten. AB Ystads Saltsjöbad anhöll därför 1906 hos Planteringsstyrelsen att få bygga till annexet. Planteringsstyrelsen upplät plats och godkände ritningen för tillbyggnaden. Det innefattade då också att göra en tillbyggnad till den så kallade läsesalongen.

Man började samtidigt fråga sig inom Planteringsstyrelsen om Stadsfullmäktiges stadgar från 1892 var tillämpliga i detta fall. Därför beslöt man att lämna en redogörelse till Stadsfullmäktige för allt som rörde Saltsjöbaden och dess anläggningar i Sandskogen med en anhållan att Stadsfullmäktige skulle bestämma om stadgarna även skulle tillämpas på AB Ystads Saltsjöbad.

Saltsjöbadens huvudbyggnad med annexet i bakgrunden. Vykort från tiden efter förra sekelskiftet.


Saltsjöbadens utbyggda annex och huvudbyggnaden. Vykort från slutet av 1900-talets första decennium


Saltsjöbadsannex med läsesalongen efter utbyggnaden. Vykort stämplat 1909

Bryggeribolagets Smörgåspaviljong

På Saltsjöbadens område uppfördes en så kallad smörgåspaviljong. Denna tillkom sannolikt redan något av de första åren. Det framgår inte av protokoll eller andra skrivelser hur den såg ut eller vad som såldes där. Intressant att notera är att den fick sälja drycker eller dylikt trots Planteringsstyrelsens beslut att ingen sådan verksamhet fick finnas i Sandskogen.

Denna paviljong blev ifrågasatt i samband med att man skulle fastställa omfattningen av Saltsjöbadens område samt vilka avgifter som skulle erläggas. I Planteringsstyrelsens protokoll från 1907 anges: ”Området…. men med 3 röster mot 2 tillstyrka kostnadsfri upplåtelse å 49 år från den 8/10 1896 av det förstnämnda, med röd streck utmärkta området, dock med villkor, att fastställd tomtöresavgift skall erläggas, om och när utdelning sker till aktieägarna i Ystads Saltsjöbad. Undertecknad, ordförande, och bokhandlare R Ericsson, vice ordförande i Planteringsstyrelsen, som deltogo i dess enhälliga beslut av den 26 september 1904 …. och som reserverat sig mot Stadsfullmäktiges beslut den 20 dec 1906, såvitt det rörde kostnadsfri upplåtelse åt Saltsjöbaden, vilja härmed motivera sin skiljaktiga mening: Hade det endast gällt nödig plats för servering från paviljongen, dvs 100 á 200 kvm, så skulle även vi tillstyrkt kostnadsfri upplåtelse, för så vitt Saltsjöbaden ägt paviljongen, men att tillstyrka upplåtelse åt Saltsjöbaden av en tomt, å vilken finnes en byggnad, som ägs av annat bolag, är i och för sig en oegentlighet och kan vid eventuell försäljning av paviljongen till tredje man vålla förvecklingar, för vilka vi icke vilja åsamka Planteringsstyrelsen ansvar. Nu gäller det emellertid utöver Tennisplanen och Bryggeripaviljongens tomt en areal av 3400 kvm, vilken varit och är tillgänglig för allmänheten, och då intet giltigt skäl anföres, varför den nu bör fråntagas allmänheten, avstyrka vi den begärda upplåtelsen”.

Vi ser i protokollsutdraget ovan för första gången att Saltsjöbaden å sitt område arrenderar ut en del till någon annan. I detta fallet är det ett bryggeribolag, Klosterbryggeriet. Detta sker vidare utan att Planteringsstyrelsen har inflytande över vad som sker. Sådan utarrendering kommer att ske på olika sätt längre fram, till exempel avseende kiosker, badhytter och rutschbana.

Nuvarande Midsommarängsområde uppstår

Man började arrangera festligheter intill den ovan behandlade Smörgåspaviljongen. Detta skedde framför allt vid midsommarhelgen. Som exempel kan nämnas att festligheterna leddes 1904 av apotekare Salomon Smith och rådman Johs Persson. Området nordöst och öster om Saltsjöbaden hade då redan börjat kallas Midsommarängen.

Namnet Midsommarängen finns även i dag. Detta gäller nu den del av området som ligger närmast stranden öster om hotellbyggnaderna. En viktig anledning till att detta förblev en äng framgår av ett protokoll från april 1905. Här sägs att ”Herr Gussing hade vid förra sammanträdet väckt förslag att Planteringsstyrelsen skulle plantera den ingärdade platsen öster om Saltsjöbaden, men ansåg styrelsen att under nuvarande förhållanden och innan sanden blivit bunden, plantering ej skulle motsvara det därmed avsedda ändamålet. Däremot anslogs 25 kronor till skogvaktaren för att försöksvis genom uppförande av risgärden i sanden söka bilda strandvall till skydd mot flygsanden söder om …”

« | »