Livet på Saltsjöbaden

Kungliga besök

Prins Carl skrev följande i augusti 1905 i den minnesbok som finns tillgänglig å Ystads Saltsjöbad: ”Enligt min mening är Edert Saltsjöbad med dess strand och sandskog en av de härligaste platser invid Sveriges kuster”. Även kungen skrev sitt namn i denna bok vid besöket i juli månad 1908 och uttryckte därvid sitt välbehag över badorten och dess härliga omgivningar.


Kung Gustaf V mottas av Skånska Dragonregementet i juli 1908

Musik- och sällskapsliv

Vid Saltsjöbaden levdes ett mondänt, delvis internationellt societetsliv. Musiken intog en framträdande plats, inte minst genom Salomon Smiths påverkan. I övrigt ägnade man sig åt tennis, krocket, dans osv. Saltsjöbaden var Salomon Smiths speciella skötebarn och han drog dit en mängd framstående gäster, särskilt vid de stora musikfesterna 1908-10. I början av seklet spelade italienska kapell som Rios, Maestris och Salmojoraghis på Saltsjöbaden. Det var ett mondänt och ofta internationellt societetsliv som utspelade sig i salongerna. Många är de berömdheter som i likhet med Gustaf V, kejsar Wilhelm ll, Franz Neruda (tjeckisk cellist), Carl Nielsen (dansk kompositör) och senapsfamiljen Coleman skrivit sina namn i hotelliggaren, inte minst i samband med de stora musikfesterna 1908-10.

Officerarna vid dragonregementet, som 1897 börjat flytta in i sina nya kaserner på ”Sanden” blev trogna gäster på Saltsjöbadens restaurang.

Ystads Saltsjöbad
Rekommenderas
Dinér á 2 kr och 3 kr
Soupé à 2 kr
Kall sexa 1 kr
Kall sexa med varm rätt och legymer kr 1:50
Inackordering från kr 60:- pr månad
De täckta kägelbanorna anbefallas i benägen hågkomst

 Annons i Ystadtidningarna 1905

Badformer

Badade i havet gjorde man mera sparsamt, och ända in på 1920-talet hade man separata bryggor och badplatser för män och kvinnor. Varmbadhuset var däremot välbesökt. Här serverades kar-, tång-, tallbarrs- och andra hälsobringande specialbad, ofta ordinerade av badläkaren.

Midsommarängen och dansbanan där

Midsommarängen, dvs den öppna platsen öster om Saltsjöbadens huvudbyggnad fick omkring sekelskiftet rollen som festplats, bland annat vid midsommar. Så anordnade till exempel apotekare Salomon Smith och rådman Johs Persson festligheter där midsommaren 1906. Det blev en plats där olika festligheter och arrangemang ägde rum. Det blev en förändring av detta i början av 1920-talet så att Idrottsplatsen blev den naturliga festplatsen för olika föreningar.

Kägelklubben

Vid sekelskiftet, närmare bestämt 1902, började intresset för idrottsutövning i allmänhet och för skridskoåkning i synnerhet bli allt hetare och ropet på en skridskobana allt starkare (Sjöberg 1979). Idén kläcktes mitt i sommaren av medlemmar i Kägelklubben, som hade sina ”övningar” på Saltsjöbaden, alltså den ursprungliga restaurangen som brann ner något tiotal år senare. I ett protokoll från sammankomsten talas om anläggandet av en Idrottsplats med skridskobana. Och i den annons som senare samma sommar fanns i Ystads Allehanda inbjöd initiativtagarna till ”bildandet av AB Ystads idrottsplats”. Initiativtagare till sammankomsten för bildandet av ”AB Ystads idrottsplats” var Herman Gussing, Hjalmar Mörner, Ivar Schultz, Otto Schultz och Gustaf Westrell. Någon idrottsplats blev det inte. Det blev skridskobanan på Bergmans äng, dvs ungefär nuvarande lekplatsen Barnängen.

« |