Vid stadsfullmäktiges februarimöte 1933 fick lektor Anders Hagen en snilleblixt. Punkten på dagordningen handlade egentligen om något helt annat, men sedan Hagen lagt fram sitt förslag om ”anordnande av en gång- och cykelväg österut från strandvägens fortsättning från Jaktpaviljongen och på lämpligt avstånd från strandvallen”, var det ingen som tänkte längre på den egentliga frågan om dagordningen. Den frågan bordlades, medan allt intresse i stället koncentrerades till förslaget om en ”badstig”.

Drätselkammaren tänkte också med berömvärd snabbhet, och redan tre månader senare var stadsfullmäktige redo att bevilja 1.200 kronor till anläggandet av en 150 meter lång gång- och cykelväg österut från Jaktpaviljongen. I tidningen Aurora kunde man efteråt läsa att: ”Fullmäktige biföllo drätselkammarens förslag om anordnande av förlängning av strandskoningen av betong vid strandvägen mellan Saltsjöbaden och Jaktpaviljongen…. Hr Hagen framhöll hur bra det skulle bli för de badande att få en ordentlig gång- och cykelväg innanför strandvallen något hundratal meter österut från Jaktaviljongen räknat. H G Jönsson instämde och hr Hassel meddelade att drätselkammaren haft den frågan uppe, men av kostnaderna för en dylik väg skulle lejonparten gå till körslor (lera och slagg) och endast en mindre del till sysselsättning av arbetslösa och därför hade det fått bero.

Den nya stigen fick namnet Badstigen. Det kom snart önskemål om förlängning: I Planteringsstyrelsens protokoll från juli 1935 kan läsas: ”Sedan inom stadsfullmäktige uttalats önskemålet att den år 1933 påbörjade gång- och cykelbanan utmed stranden i Sandskogen skulle fortsättas österut hade drätselkammaren nu anhållit om rätt att borttaga de huvudsakligen torra träd som stodo i den blivande gångbanan och som av skogvaktaren och styrelsens ordförande i samråd märkts. Efter hållen överläggning beslöt styrelsen förklara sig ej ha något att invända häremot men ansåg styrelsen att den hittills lagda stigen blivit alldeles för bred och att den nya förlängningen borde göras så smal som möjligt”.